Hur pariserhjulet bedöms
1 poäng om hjulet rör sig
1 poäng om den märkta vagnen passerar lodlinjen längst ner
1 poäng om den märkta vagnen står still minst två sekunder längst ner
1 poäng om kulan släpps längst ner
1 poäng om kulan släpps längst ner då hjulet står stilla
1 poäng om hjulet återvänder tillbaka, minst 10 grader från lodlinjen
+1 poäng om hela förloppet tar mellan 20 och 40 sekunder
+1 poäng om hela förloppet tar mellan 25 och 35 sekunder
1 poäng till det lag som kommer närmast 30 sekunder
1 poäng för godkänd loggbok
Här har böjt kulbanan så att den ska kunna skruvas fast på stativet. |
Banan skruvas fast. |
Hjulet målas vitt... |
Stativet blir svart. |
En vagn ska vara markerad. |
Här skruvas hjulet ihop igen. |
Testing, testing!
Hjulet fungerar som det ska, men det går för snabbt. Det finns alltså ännu en del saker att fila på.
Kostnader och tidsåtgång
Allt material vi behövt till byggandet av pariserhjulet har funnits på skolan. Vi har alltså inte behövt köpa något och därför inte haft några extra kostnader med bygget. Projektet har varit tidskrävande, Vi jobbade ca. 20 lektioner (lektionerna är 70 min) med den första delen, och 16 med den andra. Det har alltså gått 36 lektioner till pariserhjulbygget. I vår skol betyder det sammanlagt två hela veckor.
Arbetet med pariserhjulet har inspirerat oss att tänka själva och vara kreativa. Det har inte funnits rätt och fel svar, utan vi har tvingats jämföra olika idéer, strategier, former och byggnadsmaterial. Ibland har vi börjar konstruera utan att planera så noga men då har vi ofta blivit tvungna att planera om. Tankearbetet har ibland tagit lång tid och varit jobbigt, men det har varit viktigt. Vi har märkt att vi i klassen är duktiga på olika saker och tillsammans har vi tänkt bättre än enskilt. Vi har arbetat mycket tillsammans men också varit tvungna att ta ansvar enskilt. När det har gått trögt och vi har haft lust ge upp har vi ändå tänkt att vi vill göra arbetet klart. Det har varit lärorikt att få komma med egna idéer och fundera ut olika strategier och sedan testa om det fungerar. I praktiken har vi har inte varit så bra på att dokumentera vårt arbete med papper och penna. Att fota och filma har känts mera naturligt för oss. Den här typen av projekt är exempel på ämnesöverskridande, fenomenbaserat lärande. Det betonas mycket i den nya läroplanen.
Vi som har skrivit bloggen heter Alva, Sarah, Wilma och Adina. Vi önskar alla deltagare, och speciellt vår klass representanter Andre, Veera, Ester och Eveliina, lycka till i tävlingen den 19 maj i Uppsala!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar